Uppgifter som gäller deklarationen

Uppgiftslämnarens namn och momsnummer (FI+FO-nummer).

Koden för olika verksamhetsställen (INT-kod) som består av 5 tecken och som uppgiftslämnare får på ansökan t.ex. FI02345678INT01.

Period väljs efter att man loggat in i programmet.

En statistikperiod omfattar vanligen samma införsel- och utförselleveranser som den motsvarande mervärdesskatteperioden. Med statistikperiod avses den kalendermånad under vilken varorna förs in i landet eller förs ut ur landet förutsatt att faktureringen för varorna skett under denna månad eller under de föregående månaderna. Varor som faktureras efter leveransmånaden inkluderas i statistikdeklarationen för den månad då varorna faktureras. Om faktureringen sker senare, bestäms statistikperioden enligt varornas leveransmånad. Om varuleveransen inte medför någon räkning (t.ex. gratisförsändelser) är statistikperioden den kalendermånad då varorna har införts eller utförts.

Varuleveranser till kommissions- eller försäljningslager o.d. ska ingå i leveransmånaden.

Beträffande fakturering i flera rater:

Intrastat-statistikperiod (+ inlämningspunkt) år 2024

Intrastat-statistikperiod och inlämningspunkt

Intrastat-deklarationstjänst ger statistiska numret. Om deklarationen skickas som meddelande kunden skapar numret själv.

Ombudets namn och momsnummer. Anmälare auktoriserad av det uppgiftsskyldiga företaget.

Fältet är reserverat för uppgiftslämnaren. Om ett referensnummer angetts här, kan det användas som specificeringsuppgift bl.a. vid företagskontroller som utförs i efterhand. Längden av referensnumret och uppgiftens form beror på deklarationssätt. Anvisningar hittas i ifyllningsanvisningar och i beskrivning av ascii- eller csv-filen. Användning av referensnumret är frivilligt.

Handelspartnern är köparen eller mottagaren av varan i bestämmelselandet. Handelspartnern är alltså det företag som inför varorna i ett annat EU-land. Företagets momsnummer är den uppgift som ska anges.

Exempel 1: Varor och tillhörande faktura till samma kund

Ett finskt företag FI säljer varor till ett svenskt företag SE och varan levereras till det svenska företaget. FI fyller i en Intrastat-utförseldeklaration där bestämmelselandet är SE och det svenska företagets momsnummer anges som handelspartners momsnummer.

Exempel 2: Varor och fakturan till olika EU-länder

Ett finskt företag FI säljer varor till ett franskt företag FR. Varan levereras till Italien till företaget IT. FI fyller i en Intrastat-utförseldeklaration där bestämmelselandet är IT och det italienska företagets momsnummer anges som handelspartnerns momsnummer.

Exempel 3: Varuleverans till ett EU-land och fakturan till ett land utanför EU

Ett finskt företag FI säljer varor till ett schweiziskt företag CH. Varan levereras till Portugal till företaget PT. FI fyller i en Intrastat-utförseldeklaration där bestämmelselandet är PT och det portugisiska företagets momsnummer anges som handelspartnerns momsnummer.

Exempel 4: Varuleverans och fakturering till det samma medlemsland, men till olika företag

Ett finskt företag FI säljer varor till ett svenskt företag SE1 och varan levereras till det svenska företaget SE2. FI fyller i en Intrastat-utförseldeklaration där bestämmelselandet är SE och det svenska företaget SE1:s momsnummer anges som handelspartnerns momsnummer. SE1 deklarerar den gemenskapsinterna anskaffningen i Sverige.

Exempel 5: Varuleverans för bearbetning

Ett finskt företag FI levererar varor till ett tyskt företag DE för förädling. De färdiga varorna levereras från Tyskland till Belgien, det finska företaget FI säljer varorna till det belgiska företaget BE. FI fyller i en Intrastat-utförseldeklaration där bestämmelselandet är DE och det tyska företagets momskod anges som handelspartnerns momsnummer (transaktionstyp 42).

Exempel 6: Varuleverans till ett lager

Ett finskt företaget FI tillhör en koncern. Koncernen har centrallager i Tyskland, Italien och Spanien. FI levererar varor till lagret i Tyskland. FI fakturerar koncernen vars momsnummer är på fakturan. Bestämmelselandet anges som DE och handelspartnerns momsnummer är mottagarens tyska momsnummer. Transaktionskod är 11.

Exempel 7: Nätbutik

Företaget DE säljer en produkt till en privat konsument i Tyskland. Varan är köpt från ett finskt företag FI. En privatkonsument gör ett köp i nätbutiken hos företaget DE Det finska företaget FI säljer varan till DE och levererar varan direkt till en privatperson i Tyskland. FI gör en Intrastat utförseldeklaration, där bestämmelselandet är DE och handelspartnerns nummer är QN999999999999. Transaktionstyp är 11 eftersom det är en handel mellan två företag.

Obs! Transaktionskod 12 används endast vid direkt handel med en privatperson.

Exempel 8: Ett finskt företag FI köper en vara från en svensk privat konsument som skickar varan till företaget i Finland. FI är uppgiftsskyldig för införsel. FI deklarerar en Intrastat-deklaration för införsel där transaktionstypen är 12.

Transaktioner där kod 12 inte bör användas

Exempel 9: En privat konsument i Tyskland gör ett inköp från ett tyskt företags DE (återförsäljare) nätbutik. Det tyska företaget DE beställer varan av ett finländskt företag FI, som sänder varan direkt till den tyska privatpersonen. FI fakturerar emellertid det tyska företaget DE. Det finländska företaget inger en Intrastat-deklaration för utförsel med Tyskland DE som bestämmelseland.

Transaktionstypen är 11, eftersom det är fråga om en affär mellan två företag. Handelspartnerns momsnummer i utförseldeklarationen är det tyska företagets momsnummer.

Exempel 10: En privat konsument i Sverige köper en vara från ett svenskt företags nätbutik SE. Det svenska företaget har en distributionscentral i Finland. Varan levereras från distributionscentralen till ett lager i Sverige och därifrån vidare till köparen. Här är det inte fråga om en direkt försäljning till en privat konsument utan varuleveransen anses vara en leverans till ett lager. Transaktionstypen är 31 eller 32, och handelspartnerns momsnummer i utförseldeklarationen är det svenska företagets momsnummer.

I Handelspartnerns momsnummer ska landskoden vara densamma som bestämmelselandet utom i följande särfall:

  1. Varan levereras till en privatperson (QN999999999999):
    T.ex. ett finskt företag FI säljer varor till en privatperson i Tyskland, dit varorna levereras. Bestämmelselandet är Tyskland och handelspartnerns momsnummer är QN999999999999.
  2. En okänd handelspartner (QV999999999999):
    Handelspartner som är okänd av annan orsak eller handelspartners momsnummer är inte känt T.ex. ett finskt företag FI levererar sina egna varor till ett eget lager i Sverige. FI har ingen momsnummer i Sverige.
  3. En grekisk momsnummer (EL):
    Om handelspartners momskod är grekisk, är landskoden i handelspartnerns momskod EL. Koden av bestämmelselandet är ändå GR.
  4. Trepartnershandel:
    Med trepartshandel avses en situation där en vara säljs två gånger så att handelspartnerna är företag som är registrerade som momsskyldiga i olika medlemsländer.
    I trepartnershandel används i först momsnumret för den faktiska mottagaren av varan, om känt. Om momsnumret för den faktiska mottagaren av varan inte är känt, anges undantagsvis handelspartnerns momsnummer enligt fakturan landskod + 999999999999.
    T.ex. Ett finskt företag FI säljer varor till ett österrikiskt företag AT, som säljer dessa vidare till ett tyskt företag DE. Varorna levereras direkt från Finland till Tyskland. Det finländska företaget FI avger en Intrastat deklaration för export. Bestämmelselandet är DE.
    a. Om momsnumret för den faktiska mottagaren av varan, om känt används momsnumret av det tyska företagets DE momskod.
    b. Om momsnumret för den faktiska mottagaren av varan inte är känt, anges undantagsvis handelspartners momsnumret enligt fakturan AT999999999999.

Ange varukoden enligt den kombinerade nomenklaturen (KN-klassificering). KN-klassificeringen täcker de 8 första siffrorna i Finlands brukstariffnomenklatur (TARIC). KN-numret kan vid behov kopieras till blanketten ur den nomenklatur som finns i programmet. KN-nomenklaturen finns tillgänglig på Tullens webbplats KN-nomenklatur. Tullrådgivningen ger vid behov handledning när varukoder ska fastställas.

Programmen kontrollerar att varukoden är i kraft, det är således omöjligt att deklarera fel varukod.

Vid införsel avses med avsändningsland det medlemsland från vilket varan ursprungligen avsänts för export till Finland antingen direkt eller via ett annat land. Att lasta varor från t ex en lastbil till ett fartyg ändrar inte avsändningslandet.

Vid utförsel avses med bestämmelseland det vid utförseltillfället sista kända medlemsland till vilket varan är avsedd att utföras från Finland. Loading goods from e.g. a truck to a ship does not change the country of destination.

Mera information

Ursprungslandet är det land där varan producerats eller tillverkats. Om varan har tillverkats i två eller flera länder, är ursprungslandet det land där den sista betydande och ekonomiskt motiverade bearbetningen eller behandlingen skett.

I fråga om returvaror ska man vid införsel ange avsändningslandet (medlemsland) som ursprungsland. När varor som tillverkats i Finland returneras till Finland t.ex. genom inköp, anges avsändningslandet som ursprungsland. Ursprungslandet kan således aldrig vara Finland (FI).

Om det inte är möjligt att ta reda på varans ursprungsland ska avsändningslandet anges som ursprungsland.

I fråga om varor som tillverkats genom lönbearbetning eller som returneras efter reparation anges det medlemsland där tillverkningen eller reparationen skett som ursprungsland.

Som ursprungsland för begagnade fartyg och flygmaskiner anges det land där den tidigare ekonomiska ägaren varit etablerad (se också punkt Statistikföring av fartyg och flygplan).

Uppgiften ska anges enligt Eurostats GEONOM-klassifikation med landkoder som består av två bokstäver.

Förteckningar över länderna och ländergrupperna och deras årliga ändringar

Ursprungslandet är det land där varan producerats eller tillverkats. Om varan har tillverkats i två eller flera länder, är ursprungslandet det land där den sista betydande och ekonomiskt motiverade bearbetningen eller behandlingen skett.

För varor som tillverkats i Finland, anges Finland (FI) som ursprungsland.

Om det inte är möjligt att ta reda på varans ursprungsland ska avsändningslandet anges som ursprungsland, Finland (FI).

I fråga om varor som tillverkats genom lönbearbetning eller som returneras efter reparation anges Finland (FI) som ursprungsland.

Ursprungslandet för varor som returneras från Finland är Finland (FI) om transaktionstyp är 21.

För begagnade fartyg och flygplan i finländsk ägo anges som ursprungsland vid export Finland (FI), (se också punkten Statistikföring av fartyg och flygplan).

Uppgiften ska anges enligt Eurostats GEONOM-klassifikation med landskoder som består av två bokstäver.

Förteckningar över länderna och ländergrupperna och deras årliga ändringar

Ange transaktionstypen med tvåsiffriga koder.

Med koden för transaktionstyp beskrivs olika typer av varuleveranser. Med koden anger man bl.a. om varans ägarförhållanden ändras, om transaktionen omfattar en faktura, om varan förädlas eller repareras. Med koden 11 anges t.ex. ett inköp eller en försäljning mellan två företag där varans ägarförhållanden ändras mot ersättning. Transaktions koden 12 används om ett finskt företag köper en bil från en tysk privatperson. Bilen transporteras med fartyg från Tyskland till Finland (införsel). Om en privatkonsument i Danmark köper varor från ett finskt företags (FI) nätbutik, den danska personen faktureras av FI och varorna levereras till honom eller henne från Finland till Danmark (utförsel). Transaktions typen är 12. Mera information om olika typer av varuleveranser finns på webbsidan Vad ska rapporteras till Intrastat.

Koderna används också som hjälp när man jämför de värden som angetts i statistikdeklarationen och i mervärdesskattedeklarationen med varandra.

Koder för transaktionstyper

Transportsättet bestäms enligt det aktiva transportmedel med vilket varan införs eller utförs över den finska gränsen. Om transportsättet inte är känt, ska det mest sannolika transportsättet anges.

Den ensiffriga kod som visar transportsättet ska anges enligt följande:

1 Sjötransport (inklusive bil- och tågfärjetransport)
2 Järnvägstransport
3 Vägtransport (möjlig endast vid finska och svenska landgränsen)
4 Flygtransport
5 Postförsändelser
7 Fasta transportinstallationer (rör, kabel, elledning)
8 Transport på inre vatten (Saima kanal)
9 Egen framdrivning (t.ex. sjö- och luftfartyg)

Exempel 1

Ett finländskt företag köper varor från Frankrike varifrån de transporteras med bil till Tyskland. Där körs bilen till ett fartyg som kommer till Finland.

Det aktiva transportmedlet över den finska gränsen är fartyget och därför är transportsättet 1 (sjötransport).

Exempel 2

Ett finländskt företag köper en lastbil från Sverige. Företagets förare kör bilen från Sverige till Finland.

Som transportsätt anges 9 (egen framdrivning). 

Ange varupostens rena nettovikt i kilogram (kg). Nettovikten avser varans vikt utan omslag eller förpackning.

Kvantitet ska alltid anges som heltal, utan decimaler och åtskiljande punkter eller komman. T.ex. 0,5 kg anges 1 kg. Nettovikten kan också vara noll, t.ex. 0,1 kg anges 0 kg.

Nettovikt ska anges för alla varukoder med undantag av de varukoder som har annan kvantitet. Om nettovikt inte behöver anges för varukoden meddelar programmet detta. En förteckning över dessa varukoder finns också på Tullens webbplats KN-nomenklatur. I fråga om varukoder för vilka det är frivilligt att ange nettovikt, lämnar man fältet tomt eller anger verklig nettovikt.

Ange annan kvantitet enligt det tillämpliga KN-numret, t.ex. liter, stycke, par, m², m³ osv. Kvantiteten anges endast för de varukoder där den krävs. I andra fall lämnas fältet tomt. Den andra kvantitetens art framgår också av KN-nomenklaturen, vid varukoden i fråga, i kolumnen Extra mängdenhet.

Annan kvantitet ska alltid vara minst ett (1). Kvantiteten ska alltid anges som ett heltal utan decimaler t.ex. 45,3 m2 anges 45 m2. En förteckning över kvantitetsenheter finns på Tullens webbplats Kvantitetsenheter. En förteckning över varukoder med en annan kvantitet finns på Tullens webbplats Kombinerade nomenklaturen KN.

Om varorna har förpackats i detaljhandelsförpackningar som innehåller flera stycken, anges annan kvantitet alltid så att de enstaka varorna räknas ihop och anges som sammanlagd mängd. Exempel: Ett företag inför till landet 20 st. förpackningar med fem CD-skivor. I statistikdeklarationen anges 100 st. som annan kvantitet.

Faktureringsvärdet deklareras alltid som ett heltal, utan decimaler (i hela euro, inga cent) t.ex. 750,45 € anges 750 €. Faktureringsvärdet kan aldrig vara noll (0) eller ett negativt tal.

När man anger faktureringsvärdet får man dra av rabatterna enligt fakturan till fullt belopp.

Faktureringsvärdet vid införsel är beskattningsvärdet på gemenskapsinternt förvärv, med vilket man avser det pris som grundar sig på ett avtal mellan säljaren och köparen och som innefattar alla de pristillägg som säljaren tar ut av köparen. Om säljaren kräver köparen på de kostnader som förorsakas av varans leverans, bör dessa kostnader räknas in i beskattningsvärdet. Punktskatt som ingår i beskattningsvärdet räknas dock inte med i fakturavärdet.

Om beskattningsvärdet inte behöver fastställas för beskattningen, deklarerar man som faktureringsvärde varans pris enligt fakturan exklusive mervärdesskatt.

Faktureringsvärdet vid utförsel är det skattefria försäljningspriset på en vara enligt fakturan. Om säljaren kräver köparen på de kostnader som förorsakas av varans leverans bör dessa kostnader räknas in i faktureringsvärdet.

Exempel 1

Ett finländskt företag (FI) säljer en maskin till ett svenskt företag (SE). FI skickar en faktura på 51 000 euro till SE, som också innehåller kostnaderna för transport av maskinen från Finland till Sverige.

I Intrastat-deklarationen anges 51 000 euro som faktureringsvärde för maskinen.

Exempel 2

Ett finländskt företag (FI) säljer en maskin till ett svenskt företag (SE). FI skickar en faktura på 50 000 euro till SE. Maskinen transporteras från Finland till Sverige av en transportfirma som för detta skickar en räkning på 1 000 euro till SE.

I Intrastat-deklarationen anges 50 000 euro som faktureringsvärde för maskinen.

Som faktureringsvärde för ett adb-standardprogram inlagrat på datamedium deklareras datamediets och programmets sammanlagda värde enligt fakturan.

Som faktureringsvärde för en vederlagsfri vara deklareras det pris som normalt skulle ha varit dess pris vid inköp (import) eller försäljning (export).

Som faktureringsvärde för en vara som levererats för lönbearbetning eller reparation deklareras det värde som varan hade vid tidpunkten för leveransen. Varor som levererats utan vederlag statistikförs enligt deras värde vid leveranstidpunkten. När varan efter tillverkningen eller reparationen returneras, deklareras som faktureringsvärde varans värde + beloppet av kostnaderna för lönbearbetningen o.dyl. tilläggskostnader enligt fakturan.

Som faktureringsvärde för en vara som hyrs eller leasas deklareras varans värde, inte hyran eller någon annan ersättning.

Det är frivilligt att ange det statistiska värdet, och om det anges ska det vara korrekt fastställt.

Det statistiska värdet ska anges som ett heltal, utan decimaler (i hela euro, inga cent) t.ex. 750,45 anges 750 €. Statistiska värdet kan aldrig vara noll (0) eller ett negativt tal.

När man anger det statistiska värdet får man dra av rabatterna enligt fakturan till fullt belopp.

Som statistiskt värde för ADB-standardprogram som lagrats på ett datamedium anges det sammanlagda värdet av datamediet och programmet enligt fakturan.

Statistiskt värde utgörs vid införsel av det beskattningsvärde som ligger till grund för uträkning av mervärdesskatten. Om punktskatt uppbärs i samband med införseln till Finland ska denna avdras från beskattningsvärdet. I det statistiska värdet inkluderas frakt- och försäkringskostnader fram till det första gränsövergångsstället vid den finska gränsen. Det statistiska värdet innehåller alla kostnader som uppstår av att varan levereras till finska gränsen (cif-värde). I exemplet nedan ingår kostnaderna A i det statistiska värdet vid införsel, men inte kostnaderna B.

Som statistiskt värde vid utförsel används varans skattefria försäljningspris. I det statistiska värdet inkluderas varans transport- och försäkringskostnader fram till utförselplatsen vid den finska gränsen. Det statistiska värdet innehåller alla kostnader som uppstår av att varan levereras till finska gränsen (fob-värde). I exemplet nedan ingår kostnaderna C i det statistiska värdet vid utförsel, men inte kostnaderna D.

Statistiskt värde för en helt eller delvis vederlagsfri vara bestäms enligt det pris man skulle få för varan om man normalt köpte den till Finland (införsel) eller sålde den från Finland (utförsel).

Som statistiskt värde för varor som införs eller utförs för lönbearbetning eller reparation anges varans värde vid den finska gränsen. När varan efter lönbearbetningen eller reparationen returneras, medräknas i varans värde lönbearbetningskostnader o.d. enligt fakturan samt transport- och försäkringskostnader fram till den finska gränsen.

Som statistiskt värde för hyrda varor och leasingvaror anges varans värde vid den finska gränsen vid leveranstidpunkten, inte den hyra eller annan ersättning som betalas för varan.

Faktureringsvärde och statistiskt värde anges alltid i euro. Vid omräkning av valuta används den omräkningskurs som tillämpas vid mervärdesbeskattningen av internhandeln. Med denna kurs avses den sista omräkningskurs som en affärsbank publicerat och som gäller vid faktureringstidpunkten. Samma omräkningskurser används för införsel och utförsel.

Som alternativ kan man använda de omräkningskurser för utländsk valuta som också används vid förtullning. Dessa omräkningskurser publiceras varje månad på Tullens webbplats: Valutaomräkningskurserna .

Om värdet inte anges i euro ska man ange värdet i det första fältet under rubriken ”Faktureringsvärde/Statistiskt värde i den utländska valutan” och välja valutan i fråga från menyn (t.ex. SEK). Efter detta omvandlar programmet värdet direkt till euro. Programmet innehåller de vanligaste valutakurserna.